2012-03-23

FREDAG

Så var det visst veckoslut igen. Det är hemskt vad veckorna flyger! Och det trots att det är stilltje på jobbet mest hela tiden.

Jag hade tänkt fira min fredag med att förhoppningsvis bli glatt överraskad av ölutbudet på en nyöppnad pub i Stockholm.
Jag fick ett sms av en av min mysiga bröder i början av veckan där han lät meddela att han precis tagit körkort. Grattis Sam! Vi tänkte att detta var ett ypperligt läge att fira lite. Vanligtvis sker firandet med bröder och kamrater i någons hem eller på något sunkigare hak med ett utbud som får en att nästan hellre dricka vin och starksprit än öl. Men inte denna gång! Till min stora glädje uttryckte Sam ett önskemål om lite trevligare brygder att fukta gommen med varpå jag gav mina förslag på ölhak. Här kom sedan överraskning nummer två. Sam hade sett att Flying Horse öppnat en ny krog på Sveavägen, mitt emot Anchor! Nu har jag i och för sig inga större förhoppningar på att Flying Horse har speciellt exklusivt, eller för den delen billigt utbud att bjuda på, men med 160 flasköl bör det finnas något man inte prövat än. Worst case scenario är att man får nöja sig med ett glas Sleepy Bulldog eller Sitting Bulldog på fat, vilket inte är helt illa.

Jag kan passa på att puffa för en mysig Wordpress blogg jag precis snubblade över. Ingen jätteblogg än, men stillsam och ganska mysig med lättsamma inlägg.
Läs http://berrysbekymmer.wordpress.com/

Jag verkar gilla den här typen av bloggar, jag hittade nämligen för ett tag sedan även denna: http://vilseipilsnern.blogspot.se/

2012-03-10

MIAMI

För några dagar sedan kom en av våra kära bryggarkollegor hem från en dryg månads exkursion till Mexico och Miami. I kväll ska vi ses hemma hos honom för att testa lite amerikanska brygder som han lyckats smuggla med sig från Miami. Vi vet inte vad det är vi ska testa ännu då han vill överraska oss men han har god smak så det lär väl bli åtminstone en IPA och en Imperial Stout.
Jag har själv lite bidrag att ta med till provningen; 1 st North coast - Old Rasputin, 1 st Hornbeer - Happy Hoppy Easter samt våra egna kreationer.

Förhoppningsvis lyckas jag knäppa några bilder på kalaset men det återstår att se om man kan lägga upp dem.

2012-03-05

SINGLE HOP + SINGLE HOP, DEL 2

Jaha, så igår tappade vi våra single hop apor. Det var en rätt trevlig dag, men en del missöden fick vi utstå.
Vi började med att tappa vår Cascade och tänkte att vi kunde vara smarta och använda gröna flaskor och gamla Celebrationflaskor till denna öl, det var nämligen precis så mycket öl att det skulle fylla alla flaskor av dessa sorter och vi kunde lätt hålla koll på vilken öl som var vilken. Planen sprack lika snabbt som den första Celebration vi försökte kapsylera. Det visade sig att Sierra Nevadas flaskor av någon anledning har för sköra flaskhalsar för vår kapsyleringsapparat. Okej, det var bara fyra 33 cl flaskor det gick väl att kompensera för tänkte vi och fortsatte. Nästa flaska till kapsylering var en grön Falcon med en något egendomlig form på halsen (Falcons standardflaskor) men vi upptäckte direkt att 'nä du denna flaska passar inte i vår apparat alls!' Kapsyleringsapparaten fungerar genom att greppa under den utskjutande delen högst upp på flaskhalsen och samtidigt ovanifrån tvinga en cylinder runt kapsylen som formas runt öppningen. "Fingrarna" som används för att greppa halsen får helt enkelt inget grepp om flaskhalsen. Skit också! Jaja, vi letade istället upp några 650 ml flaskor och fortsatte åter kapsyleringen, och tro't eller ej utan fler missöden!
Efter säkert två timmars jobb med tvagning och flaskning av våra ca 24 liter single hop av två valörer var det så klart. Nu återstod OG-mätning och provsmak. 'Var är Oeschelmätaren?' Vi fick inget OG-värde och därmed inte heller något svar på hur alkoholstark apan verkligen är, men jag kan gissa att den ligger på dryga fem procent.
Så till provsmaket som visade sig bli en riktig besvikelse.
Cascaden var ljusgul och väldigt grumlig av såväl humle som jäst. Ölet hade en väldigt mild arom med en liten hint om beska men inte mycket mer. Smaken kan väl inte påstås ha gett ett mycket bättre intryck, liten om någon sötma, en okej direkt beska men inget som direkt hänger kvar i munnen, en hint av jäst. Inget att hänga i granen.
Amarillon hade en ganska trevlig orange ton, även den grumlad av både humle och jäst. Arom av tropiska frukter, kanske passionsfrukt, liten lätt sötma, lite jäst. Smaken var något tråkigare; mild om någon sötma, en lätt beska, lite jäst och en lätt ton av tropiska frukter. Bättre än cascaden men sämre än önskat.
Vi hoppas att båda brygderna blir åtminstonde något behagligare efter lite flaskjäsning.

Även om vår senaste brygd inte blev en omedelbar succe har den återigen illustrerat för mig vilken otrolig variation man får med olika humlesorter, inte bara på smak och doft utan även i viss utsträckning på färgen. Spännande!